Tänkte bara säga godnatt till alla. Jag har nyss sett klart filmen Joe jättegorillan, hade egentligen tänkt göra en recension om den men orkar nog inte. Vi kan nöja oss med detta: Den är bra och för min del så är det en sån film jag såg när jag var mindre så det gör den extra bra. Kan också tillägga att jag var på gråtgränsen i slutet :/

Men nu ska jag sova, god natt världen! Slänger in trailer också förresten:

Joe jätte gorillan/ Mighty Joe Young 

Andra dagen på jobbet var det idag. Började halv tio och tog moppen dit. Allt gick bra, trillade inte och slog ihjäl mig iallafall (som ni kanske märker^^). Allt gick väl relativt bra med själva jobbandet också. Idag gjorde jag inte lika många fel som sist =D Framsteg ^^ Kände mig mycket säkrare och mindre nervös också :D Min mormor och morfar kom förbi och köpte en korv med bröd bara för att hälsa på mig typ ^^

När jag kom hem gosade jag lite med min lillasyster sedan var det mat, sedan data =) Ikväll blir det till att se på Så ska det låta, sedan ska jag nog se på Vampire Diaries på datan och efter det tänkte jag se en film. Filmen är "Joe jätte gorillan", en film vi hade och såg på när jag var mindre =) Så det blir mysigt ^^ Jag älskar att se filmer som man såg på när man var mindre, älskar det xD Men nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra i nästan en timme... läsa kanske :)

Au revoir!

När det har hänt saker som t.ex att jag fått sommarbobb, jag har tagit körkort m.m så är inte jag den sortens person som ringer och säger det till alla. Eller ens säger det till vissa. Om jag jämför med min mamma: Så fort någonting händer så ringer hon och berättar det för sin mamma eller andra som kan tänkas vilja veta det.

Jag ringer inte direkt till min pappa (skillda fördäldrar) eller farmor/farfar och talar om när saker har hänt. Inte heller när jag pratar med personer gör jag det, min mentor hade jag tydligen inte talat om för att jag ska/har fått ett syskon, eller har flyttat. Så när denna information nådde henne blev hon väldigt chockad.

Jag tror att det är en nackdel att jag inte gör detta, men jag gillar tydligen inte att berätta saker för folk. Och jag tänker oftast inte ens på att göra det. När jag inte berättar saker kan vissa bli ledsna och ta illa upp, tro att jag inte bryr mig om dem typ. Farmor hade jag inte talat om för att jag fått sommarjobb så när mamma pratade med henne om detta blev hon väldigt chockad... hoppas itne hon tog illa upp. Tydligen förväntar sig folk att man ska berätta saker...ganska förståeligt...

Men vissa saker ligger bara inte i min natur, de kommer inte av sig själva. Jag tänker alldeles för lite och är lite udda när det gäller vissa saker. Vissa saker som många tar förgivet att man ska göra tänker jag inte ens på. Blir trött på mig själv när det gäller såna saker...

Har nyss upptäckte denna låten, fick den ifrån en person. Jag frågade om tips på låtar och personen skickade lite olika. Var inte så förtjust i de andra men denna fastnade jag för =D Like-Like!! Så här har ni låten jag pratar om:

Avenged Sevenfold- Afterlife    -Musikvideo

Text: 

Satt nyss och såg på det där programmet...vad de nu heter... där de spelar upp och disskuterar låtarna som ska vara med i Eurovision song contest =) Då pratade de om sina favoriter genom tiderna typ. Jag funderade på vilken min var, kom inte fram till något svar. Men när jag tänkte komjag att tänka på denna låten, så jävla skön^^ Den skulle fan ha vunnit xD Ett utav bidragen ifrån melodifestivalen 2004. Hade den varit med nu hade den fan vunnit hela skiten =D  (fast jag litar på Anna Bergendahl med ^^)

After Dark- La Dolce vita 

Ofta på lektioner kan de hända att läraren pratar och jag kommer in på helt orelivanta tankar. Då stänger jag ute de läraren säger totalt och stänger in mig i min egen lilla bubbla. Sen kanske jag hör mitt namn eller ordet "läxa" eller något annat som får mig att vakna till. Men då vet jag ju inte alls vad saken gäller och blir helt förvirrad och lost. Oftast kan Deltaco tala om vad jag har missat ^^ Men detta händer inte bara i skolan utan kan hända hemma också.

När det gäller ovanstående är jag väldigt bra, för bra, på att stänga ute saker. Men när jag väl vill stänga ute brukar det inte gå lika bra och jag kan störa mig på småsaker. När man ska läsa och follk pratar/gapar brukar det inte funka så bra, inte i början iallafall, till slut kanske jag lyckas. När vi ska jobba i skolan och folk pratar brukar det inte heller funka så bra. Stör mig ibland på helt knäppa saker som får mig att totalt tappa koncentrationen. Som t.ex. när läraren har genomgång på tavlan och någon sitter och jobbar eller pillar med något annat. Sånt kan få mig att bli blank ibland och inte alls kunna koncentrera mig. Helt sjukt tycker jag. Kan ju inte direkt be folk att lägga av heller så det är lite jobbigt.

Jag suger också på att göra två saker samtidigt. Som att lyssna på läraren och pilla med något annat eller tänka på något annat samtidigt. Om jag försöker med detta brukar det sluta med att läraren blir totalt utesluten, som i det första jag skrev.

Önskar att jag kunde kontrollera min koncentrationsförmåga bättre ^^

Sovmorgon idag, så jag tänkte blogga lite =)

Jag kan inte komma på något vettigt att skriva om så jag slänger in ett kollage =D Bilderna i kollaget tog jag förra sommaren någon gång med en vanlig digitalkamera. Jag tror jag försökte få till läskiga eller mystiska bilder eller något sånt ;) Så här kommer ett kollage men några gamla "läskiga" failade bilder^^ :

Vet ni vad jag älskar? Att läsa böcker som är bra, böcker som fängslar. Deltaco tipsade mig om en bok som hon läste, nämligen "Djävulens Märke" av Magnus Nordin. Hon tyckte att personen i boken påminde om mig (åtminstone i början) och jag måste säga: JAG HÅLLER MED HENNE! Jag har svårt att beskriva mig själv eftersom jag har lite olika sidor, men denna grejen stämmer iallafall :)

Lite utdrag ifrån sida 52-53:

Med en grimas mindes jag Olivias, min spanskalärares, ord på utvecklingssamtalet i våras. "Ella är duktig och ambitiös men hon måste vara mer aktiv på lektionerna, ta för sig mer..." Lätt för henne att säga! Men det muntliga hade aldrig varit min starka sida. inte så lätt att öppna munnen i den här klassen heller. Om man viftade med handen eller svarade på lärarens frågor kunde man vara säker på att få höra en gliring från Muhammad och Oskar eller någon annan idiot...

Jag hade drömmar. Jag ville bli journalist, je helst författare som Anne Rice, men tänk om mina betyg inte räckte till för journalisthögskolan? Vad skulle jag göra då? Jag tyckte om att skriva, helst påhittade saker som noveller och dikter...

Mina uppsatser gav hon MVG, men jag avskydde att tala inför grupp...

=D Jag är just nu på sida 76, jag kan bara säga: TACK DELTACO FÖR ATT DU TIPSADE DENNA BOK TILL MIG! :D Än så länge gillar jag den verkligen ^^