En sak som stör mig är att man dömmer folk för saker som de inte kan hjälpa. Jag tänkte blogga lite om dålig andedräkt!

Jag hatar när folk säger saker som "Fy han är så äcklig, han har äcklig andedräkt" eller liknande. Det värsta är att jag tror nästan alla gör så. Dömer folk för något de inte kan hjälpa alltså.

Man kan ju faktiskt inte hjälpa om man har dålig andedräkt. Visst man kan tugga tuggumi eller något sådant, eller ta något "medel" mot äcklig andedräkt, men det är inte säkert att detta hjälper. Jag dömmer troligtvis folk för sådana här saker också och jag hatar att jag gör det, men försöker att inte göra det.

Ofta när vissa folk säger vad de inte vill ha hos en partner så är det bl.a "Den får inte ha dålig andedräkt". Så om det är en jätte snäll person så dissar man den på grund utav andedräkten då? Bara för att man har dålig andedräkt förtjänar man inte att bli älskad? Låter ju helt sjukt ju!

Det gör ju inte en person till en sämre människa bara för att den luktar illa, eller hur?

Så jag ber er folk: Försök att bortse från såna här grejer hos personer, alla förtjänar en rättvis chans ändå ;)

De manipulerar, de leker, de gör precis vad de vill med oss människor. Vi kan inte försvara oss, när de väl har bestämt sig för att göra något med oss så gör de det. Mot dem är vi försvarslösa. De kan med en enda blick få oss i sin makt.

”Eyy Danny-boy! Vakna för fan, vi drar annars!” Henke stack in sitt flinande ansikte genom dörröppningen och slängde en sko emot Daniel men missade med drygt en decimeter. Han älskade att reta Daniel med det smeknamnet. Han älskade det, men Daniel hatade det. Trots att hans bröder hade varit uppe halva natten och festat så hade de gått upp tidigare än honom, detta behövdes eftersom de hade jobb som de var tvungna att åka till. Samuel jobbade på någon byggfirma och Henke… Daniel visste faktiskt inte riktigt vad Henke jobbade med men han gissade att det var något men minimal ansträngning.

”Fem minuter Danny, annars sticker vi utan dig!” Samuel tittade irriterat in bredvid Henke. Samuels morgonhumör var alltid dåligt, han var jämt stressad och irriterad. Henke å andra sidan hade samma humör som han hade resten utav dagen, retsam och för jävlig. Daniel var varje morgon en levande död. Trots att han oftast lade sig tidigast var han alltid tröttast följande morgon. Han ignorerade sina bröders tillsägningar och låg kvar på madrassen. Efter fem minuter var lägenheten dödstyst, han var ensam kvar. Sakta tryckte han sig upp ur madrassen. Han lät blicken glida över rummet med suddiga halvöppna ögon. Det tog honom ytterliggare fem minuter att ställa sig upp rakt på benen. Han drog på sig det första paret byxor han hittade, svarta såklart, och gick ut mot vardagsrummet. När han kom ut höjde han segt på blicken. För ett ögonblick såg det ut som om det for ut en svart skugga genom fönstret men han bestämde sig för att det säkert bara var en synvilla. Fönstret stod öppet och troligtvis hade den mörka gardinen bara fladdrat till. Daniel bestämde sig för att hoppa över frukosten och letade istället upp en utav hans tiotal svarta t-shirtar. En snabb tandborstning och några fingerdrag genom håret, sedan begav han sig till skolan. Väl i skolan så var precis allt som vanligt. Jonas retade någon första klassare och hotade att krossa hans glasögon. Daniel slank snabbt förbi i hopp om att inte bli upptäckt, han lyckades. Han hade gärna hjälpt den lilla pojken men han visste bättre än att börja bråka med Jonas. Dessutom hade inte den lilla pojken hjälpt honom om han hade kunnat. Det var inte så skolan fungerade, blev man utsatt för något så fick man klara sig själv. Ens bästa vän skulle inte ens ställa upp på att hjälpa en. Var det bråk någonstans så flyttade sig folk några meter bort och stod och hejade på. Aldrig var det så att någon ens tänkte på att hjälpa den utsatta. Nej, man fick klara sig själv. Det var skolans oskrivna regel.

Igår såg jag en film som jag nu tänkte skriva om. Jag är ganska säker på att ni hört om den och kanske sett det, det är nämligen Avatar =) Jag vet, jag kanske är lite efter. Många har redan sett den för länge sedan. MenMen, nu har jag iallafall sett den.

Jag tyckte den var bra och helt klart se-värd. Troligtvis hade den varit ännu bättre i 3D. Jag tyckte dock den var lite konstig ibland och hade många inslag utav andra filmer. De tyckte de som jag såg den med också, vi kom fram till att den ibland liknade: Furngully, Jurassic Park, Alien, Pocahontas, jag tror det var alla. Jag tyckte också den var ganska klassisk om man kan säga så, ibland kunde man nästan lista ut vad som skulle hända. Den var lite väl förutsägbar ibland enligt mig.

Ingen höjdare film men ändå ganska bra. Det känns som en film man ska ha sett iallafall :)