Finns olika varianter på denna låten.

Jag gillar nog denna bäst:

Lägger upp denna oxå för er som gillar den:

Tja, man har ju olika smak så ^^ Det finns säkert flera varientar på denna men orkar inte leta upp alla, nöjer mig med dessa två =)

Här är texten till den första:

You and I in a little toy shop

Buy a bag of balloons with the money we've got

Set them free at the break of dawn

'Till one by one they were gone

Back at base bugs in the software

Flash the message "somethings out there"

Floating in the summer sky

99 red balloons go by

99 red balloons

Floating in the summer sky

Panic bells it's red alert

There's something here from somewhere else

The war machine springs to lifeOpens up one eager eye
Focusing it on the sky as 99 red balloons go by

99 Decision Street

99 ministers meet

To worry, worry, super scurry

Call the troops out in a hurry

This is what we've waited for

This is it boys, this is war

The president is on the line

As 99 red balloons go by

99 knights of the air

Ride super high tech jet fighters

Everyone's a super hero Everyone's a Captain Kirk

With orders to identify

To clarify, and classify

Scramble in the summer sky

99 red balloons go by

99 red balloons go by

99 dreams I have had In every one a red balloon

It's all over and I'm standing pretty

In this dust that was a city

If I could find a souvenir

Just to prove the world was here

And here is a red balloon

I think of you, and let it go

Melinda Stewart

Svärdet gick rakt igenom bröstet och klöv hans hjärta itu. Hans livlösa kropp föll död ner på marken. Melinda sprang fram och kastade sig på marken och kysste honom förtvivlat fast hon visste att hoppet redan var ute. Tårarna brände på hennes kinder och hon skrek hans namn i förtvivlan. ”Henrik, Henrik!”  Hennes far stod bakom henne och han höll fortfarande det blodiga svärdet i handen. Han tog tag runt hennes arm och försökte dra henne med sig men hon spjärnade emot för hårt och han tappade greppet.

”Han var inte värd dig. En simpel bondpojke, vad hade han att erbjuda förutom elände? Efter att du gift dig med George Stagg, hertigen så kommer allt att bli bra. Jag gjorde det här för ditt eget bästa, såg du inte vad den bonden gjorde med dig?!” Hans röst var så barsk att han lätt hade kunnat få vem som helst att rygga tillbaka men hans dotter hade nästan blivit både blind, döv och galen på grund av kärleken.

”Vad han gjorde med mig? Han gjorde mig lycklig!” Hon for upp så hastigt att hennes far inte ens hann blinka och gav honom en örfil rakt i ansiktet. Hon hade aldrig stirrat på honom med de ögonen förut, som om han var självaste djävulen. Han strök sig bara lite löst över sin röda kind och sade sedan helt oberört till sin dotter att ta ett snabbt farväl innan de skulle bege sig till hennes bröllop. Melinda vände honom ryggen och tårarna fortsatte att strömma nerför hennes rosiga kinder. Vinden andades svalt mot henne och hon gick sakta ner på knä vid den döde och smekte hans kind. Det var som om hela världen stod stilla och väntade på att hon skulle ta farväl så att änglarna kunde få flyga iväg med honom ostört. Hon tänkte tillbaka på dagen då de hade träffats och deras blickar för första gången hade mötts. Hennes hjärta hade aldrig slagit så fort tidigare och hon hade knappt kunnat få luft. Trots det så hade hon aldrig tidigare känt sig så varm och lycklig. Hon tänkte på hur hon hade fått smita ut för att få träffa honom eftersom hon visste att hennes far inte skulle tycka att han dög åt henne. Hon kunde inte förstå varför hon inte kunde få tillhöra Henrik när det var han som hade stulit hennes hjärta. Bara för att hon var av ädel börd så kunde hon inte få älska den hon ville, hon kunde bara inte förstå det. Hon tänkte tillbaka på när han för första gången hade kysst henne och hur passionerat det hade varit. Hon kunde inte hjälpa att hon började le när hon tänkte på tiden som hade varit trots att han nu låg död framför henne. Hennes leende försvann abrupt när hon tänkte tillbaka på dagen hennes far hade fått reda på hennes affär. Hon skulle precis smita in efter ytterligare en kväll med Henrik då hon hörde sin far prata med hennes jungfru som berättade att hon hade sett vad som föregick mellan henne och Henrik. Hennes far hade hört Melinda när hon hade försökt smita ut igen och förhört henne. Väluppfostrad som hon var så kunde hon inte annat än säga att det var sant. Den dagen detta hade skett hade varit tidigare idag… Melinda kände hur hon blev mer och mer förkrossad ju mer hon tänkte på det. Hon flög återigen upp men denna gång var det inte hennes far hon var ute efter utan svärdet i hans hand. Samma svärd som hade tagit hennes älskade ifrån henne och lämnat henne ensam kvar. Varför skulle inte samma svärd då få föra dem samman igen? Hon stäckte sig efter det men samtidigt drog hennes far undan det och spetsen slickade hennes vänstra handflata. Hon drog snabbt åt sig sin blödande hand och blodet droppade och färgade hennes klänning röd. Det var ett djupt sår och hon smekte försiktigt med fingrarna över såret, som också de färgades röda av blodet. Hon strök med sina blodiga fingrar där hennes hjärta tidigare hade bultat men som nu var kallt som is. Åter lutade hon sig över den dödes kropp och drog försiktigt med fingrarna också där hans hjärta hade slagit innan döden hade fått grepp om honom. Hennes försök att vara tillsammans med honom för alltid hade misslyckats och hon lade sig förtvivlat över hans bröst. Hon hade bestämt sig, hon skulle försöka igen, redan inatt. Hon hörde sin fars röst men den kändes plötsligt så främmande och den försvann bara längre och längre bort.  Till sist blev allting suddigt och började snurra som i en karusell. Det gick fortare och fortare och det tycktes som det inte gick att komma av men tillslut stannade den i mörker. Bara mörker.

Melinda öppnade sakta sina ögon. Allting var suddigt igen och hon hörde främmande rösters mumlande. Hon fick sig en klarare syn och upptäckte att hon var omringad av några unga hovdamer som viskade till varandra och några tjänsteflickor som småpysslade i bakgrunden. Hon satt på en gammal taburett lutad mot väggen i en kammare som hon aldrig förr hade varit i. En kammarjungfru kom fram till henne och hjälpte henne upp på benen. Hon ledde henne till en spegel och Melinda fick se att hon inte hade på sig samma kläder som hon tidigare hade haft. Hon var påklädd en vacker och praktfull klänning och hennes hår var vackert uppsatt. Först då insåg hon vad det hela gällde. Det var dags. Hennes far knackade på dörren och kom för att eskortera henne. När de stod utanför kyrkdörrarna bultade hennes hjärta så hårt att hon trodde att det kunde höras in till hela folkmassan. Det hade endast gått några timmar sedan hennes älskade Henrik hade blivit ihjälhuggen av hennes egen far och nu stod hon utanför sitt eget bröllop för att bli bortgift med en man hon aldrig hade träffat. Det enda hon visste var att hans namn var George och att han var någon hertig eller liknande, hon hade inte lyssnat så noga när hennes far hade lagt fram förslaget eftersom hennes hjärta redan tillhörde någon annan. Någon annan som hon aldrig hade hunnit säga de tre kraftigaste och viktigaste orden till även om han säkert hade vetat om det. Hon hade hört orden från hans läppar och blivit överlycklig varje gång men hon hade aldrig tänk på att säga detsamma till honom. Det misstaget ångrade hon nu innerligt eftersom hon kanske aldrig skulle få chansen att säga dem till någon annan. Hon ville inte heller säga dem till någon förutom honom men nu var det för sent. Hon ville springa men hennes ben lydde henne inte utan gick istället in genom kyrkporten mot hennes egen vilja.

~~Detta var en grej jag skrev för ett tag sen, det var en skoluppgift. Stavfel finns säkert xD Det var ett tag sen jag själv läste den oxå. Lägger mest in sånt som jag skrivit för ett tag sedan, har en del i lager ;) ~~

Varför handlar allting om att man ska vara så jävla smal och snygg? Vad hände med "det är insidan som räknas"? Ärligt talat tror jag aldrig att det har varit så, man har alltid sagt att insidan är det man går efter när man letar "partner" men det är nog bullshit. Okej, visst, ingen vill vara ihop med någon som de tycker illa om även om den är snygg, så är det ju. Men hur ofta ger man de som är lite "fulare" (om man nu kan säga så) en ärlig chans från början? När man börjar gilla en person från början så är det ju för utseendet. Inte går man fram till någon som man tycker är ful och börjar prata och flörta med den inte. Nej, man går snarare fram och "stöter" på den snyggaste personen. Sen kanske man upptäcker att den där snygga inte var något att ha och dissar den. Men den där "fula" (gillar inte att säga så men) kanske är jätte snäll men den får aldrig chansen att visa det. Det är inte det minsta rättvist mot den.

Jag påstår inte att jag är bättre än andra för jag går ju också efter utseendet först och främst. Vem gör inte det? Var ärlig mot dig själv, du går säkert också efter utseendet. Det gör så gott som alla. Iallafall det första man gör. För när man får syn på en person så får man ju inte syn på insidan utan man får syn på utsidan och det är den man lockas av eller blir avtänd av. Det är synd. När man får syn på en person så borde man få se insidan istället, vad det är för en sorts person. Då hade alla fått en rättvis chans.

Jag själv är ingen jätte snygg person, enligt mig och andra med eftersom jag är singel och vart de ett tag nu. Är verkligen ingen "killmagnet" xD Men trots detta går jag efter utseendet (först och främst), det är synd tycker jag. Jag menar inte att jag går efter det när det gäller vilka jag umgås med utan bara när jag "kollar killar". Men självklart hade jag ju inte velat bli ihop med någon bara för utseendet, han måste ju ha nått i huvudet oxå ^^

Men som sagt, det är ju alltid utseendet i första hand man går efter.

Är det såhär man ska behöva se ut (fast påklädd) för att vara attraktiv?? Isåfall nej tack!

Eller är det såhär???? (Jag har bara googlat fram bilderna på google)

I vilket fall som helst tänker jag inte se ut som nån av dem. Inte ens om det är vad som krävs för att få en pojkvän.

Om det där är att vara snygg, att vara fejk, och det är det som är modet så är jag fan glad att jag inte följer moden ^^ ;)