Har haft den här jävla låten i mitt huvud hela jävla dagen xD Hela familjen har gått runt och haft det :P

Jätte störande! ^^

Jag har lite problem ibland. Jag har egentligen inget fullbokat liv men biland känns det ändå som jag skulle behöva kopiera mig själv. Jag har ju lov just nu, i en vecka. Lov veckan går alltid skit fort. Lov= skönt. På lov vill jag slappa och ta det lugnt. Ett litet problem med släkt är att de gärna vill att man ska hälsa på på lovet, åtminstone min... De frågar typ "Har inte du lov snart? *Jo* Vad bra då kan du ju komma och hälsa på om du vill, vi tycker det är så trevligt"... Då kan man ju inte direkt säga nej och skita i dem (jag kan iallafall inte det). Man vill ju inte göra dem besvikna, men samtidigt vet jag inte om jag själv riktigt vill. Jag har skillda föräldrar så pappa m.familj vill gärna att jag kommer dit några dagar, min farmor och farfar vill gärna att jag kommer dit några dagar, mormor och morfar skulle också uppskatta om jag kom dit några dagar, sen vill jag och Deltaco vara med varandra lite grann också... Helt plötsligt har hela lovet gått! Vart försvann slappa tiden??

Suck... Det är ju inte så att jag inte vill träffa dem, jag tycker ju om dem, men... jag vet inte...jag orkar bara inte. Jag är väldigt osocial och sitter helst hemma, gärna på mitt rum. Ett annat problem med detta som jag har upptäckt är: När jag väl har sagt ja och åkt till t.ex mormor och morfar så tycker de att det var jätte trevligt, sedan vill (och förväntar?) de att jag åker tillbaka dit så fort som möjligt igen. Då får man höra hela tiden "Ska du inte komma och hälsa på snart igen", "Visst trivs du väl här i *Stället där de bor*" osv...

Jag tänkte att om jag åker nu så kanske jag inte "måste" det på ett tag sedan. Men så fel man kan ha. Istället vill de ju att jag kommer dit igen och oftare. Blir ganska jobbigt när de tjatar om det.

Nu under lovet har jag nog löst det så att det blir såhär (kanske): Farfar fyller på torsdag. Jag åker till farmor och farfar på torsdagen, firar farfar på kvällen. Min pappa bor på gångavstånd därifrån så jag går över till dem och hälsar på lite. Jag sover dock inte över där (tror tyvärr de kommer göra dem lite besvikna...). Sedan på fredagen så åker jag hem igen. Det är ganska lagom för mig, samtidigt som jag besöker dem. Mormor och morfar får jag hoppa över detta lovet, har faktiskt varit där lite och träffat dem en del, hoppas de inte tar illa upp.

Detta är verkligen ett problem för mig. Jag vill dela på mig så jag kan besöka alla samtidigt. Men om jag gör detta blir jag kanske inte så glad själv. Jag kan ju inte leva mitt liv helt för att göra andra nöjda, detta är en grej jag har försökt lite på senaste. Min mamma har nog upptäckt det och försöker få mig att välja det som jag tycker känns rätt för mig. Men jag kan inte välja det alltid utan att tänka på om det sårar någon annan.

Får försöka tänka på detta: Leva mitt liv för min skull, inte för någon annans (men samtidigt ta hänsyn till andra ändå såklart).