Jag bad inte om din förlåtelse. Jag hade inte ens väntat mig ett förlåt. Jag skrev bara av mig vad jag tyckte. Fast jag skrev det till och med snällare än jag tänkte. Det jag egentligen tänkte var att det var synd om dig och du hade såklart skäl att vara besviken men jag tyckte du uppförde dig egoistiskt. Du blev besviken på dig och då tänkte du bara på dig själv och ditt betyg. Du sket i vad jag fick, bad inte ens att få se det. Jag försökte pigga upp dig och stötta dig, jag sa att du hade iallafall höjt dig i flera ämnen. Jag nämde inte vad jag själv fick, inte ens till de som frågade... för din skull! Jag va rädd att du skulle du bli mer besviken på dig själv om du visste vad jag hade. Jag hade inte tänkt tala om det för dig överhuvudtaget, så länge du inte hade frågat. Hade du frågat hade du fått se men som sagt (som du vet) så gjorde du inte det. Och då talade jag inte om det för din skull.

Du ska veta att du är inte den enda som kämpar!

Jag skrev bara detta för att skriva av mig, inte för att få dig att må sämre eller för att få dig att be om förlåtelse. Men om det är så du känner så kanske jag borde lägga ner denna bloggen. Kanske borde jag skriva av mig mina känslor någonstans som du inte vet om. Mår du bättre av det? För isåfall tänker jag göra detta. Du slipper du veta vad jag tänker och känner innerst inne.

Jag blir inte sur på dig bara för att få höra ett "förlåt". Jag blir det för att visa vad jag känner eller för att jag tröttnar eller liknande. Vad vill du att jag ska göra för att du ska slippa be om förlåtelse, sluta vara sur? Sätta på ett fejk smile och säga att allting är okej fast jag egentligen inte känner så? Jag känner mig redan tillräckligt fejk, "nej mamma jag har inte problem me din kille *fejk*", "Nejdå jag gillar min lillasyster *fejk*", "nej jag har inget problem med ett nytt syskon *fejk*", "jag är nöjd med mig själv *fejk*", Vill du att jag ska lägga till ett "nejdå jag är inte sur på dig Deltaco *fejk*" också? För isåfall kommer jag att gå omkring och vara en jävla fejkvän utan någon egen vilja. Bara säga att allt du gör är okej fast jag inte tycker det. Vill du att jag ska ljuga för dig eller? För om det är detta du ber mig att göra så får jag väl fan göra det då!

Jag är ju redan missnöjd med mig själv så då kan jag ju ljuga lite mer och börja hata mig mera, då blir väl alla lyckliga och glada???

Annars vet jag faktiskt inte hur jag kan fixa så att du slipper säga förlåt till mig. Men om du inte vill säga förlåt så tycker jag inte att du ska göra det. Alla har väl lärt sig sen de var mini att man bara säger förlåt om man menar det. Om du säger förlåt för någonting och inte menar det så är det ju faktiskt du som ljuger och jag skulle uppskatta att du inte ljög för mig, jag vill iallafall inte ha en fejkad vän.

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt för att jag inte är någon bra vän. Men bara så du vet försöker jag nog mer än du märker. För du verkar tydligen inte märka det alls. Jahopp, ytterliggare än grej som man har misslyckats med då...