Varför ska jag vara så himla slö och trött hela tiden? Jag hade en del plugg att göra idag men när klockan var sex hade jag verkligen inte ork till det. Jag började men tröttnade.

Istället ska jag nu lägga mig och se på Pretty Woman, sen ska jag nana (sova) ^^ Så kul blev min dag. Jaja, så fick det bli så godnatt folket! :)

Nu kommer en novellliknande sak som jag skrev idag. Den är inte så välgjord eftersom jag slängde ihop den på någon timme. Men så är det väl med de flesta utav det jag skriver ;)

Jag vet inte varför denna text dök upp i mitt huvud... men av någon anledning gjorde den det så jag skrev den. God jul typ :P ;)

En alldeles speciell jul               

Muffinsformar… Muffinsformar… Jag måste hitta muffinsformar. Jag sprang fram och tillbaka genom affären. Jag visste att de skulle ha muffinsformar, jag hade sett dem i katalogen. Om jag inte skulle hitta muffinsformarna så skulle jag vara körd. Det var dagen innan julafton och jag hade fortfarande inte köpt någon present till min mamma. Hon älskade att baka så jag visste att muffinsformar skulle bli den perfekta presenten. Jag vet inte varför jag hade skjutit upp det så länge. I snart två veckor hade jag gått och tänkt att jag måste köpa de där muffinsformarna, men som vanligt hade det blivit bortglömt. Så här gick jag nu, dagen innan julafton och letade. Där, jag hittade ett par hjärtformade former. Det var precis dem jag hade sett i katalogen så jag tog dem och ställde mig i den långa kön. Först nu insåg jag hur många folk det var som sprang omkring i affären. Alla köpte sina ”sista minuten” -julklappar. Efter en kvarts köande fick jag tillslut köpt min julklapp och till och med fått den inslagen.

Innan jag skulle hem skulle jag till Sofie, vi har varit vänner i snart fem år nu. Det skulle bli ett kort möte, vi skulle bara byta julklappar och önska varandra god jul. Ikväll skulle hon åka upp till Västerås, deras familj firar alltid jul med släkten där. Min familj å andra sidan firar inte med hela släkten. Min pappa dog när jag var tre år och mina farföräldrar har jag aldrig haft kontakt med, vet inte ens deras namn. Syskon har jag inte heller några. Jag har bara mamma. Visst älskar jag henne men syskon hade inte varit helt fel. Ibland händer det till och med att jag önskar att jag haft en annan familj. En med barn i min ålder, och med en stor fet släkt som gör saker tillsammans. Jag har en mormor och morfar men de bor i andra änden utav Sverige så vi träffar inte dem särskilt ofta. Kvar är då bara jag och mamma, en liten familj, min enda familj.

Snön knastrade under mig när jag gick. Det finns två sorters snö, kramsnö är den allra roligaste och det var den vi hade nu. Jag har alltid gillat snö. Den är så vit och fin, det lyser verkligen upp när den har lagt sig. Det allra bästa enligt mig är nog när den faller till marken. Snöflingorna faller så lugnt och fridfullt, tillskillnad ifrån regn. När man sitter i klassrummet och snön faller ner utanför hör man alltid hur alla klagar, jag tycker det är mysigt. Visserligen är snön kall men det är något mysigt med det också.

Mötet med Sofie blev kort som planerat. Vi sa god jul, lämnade våra paket, lovade att inte öppna dem förens imorgon fast jag visste att hon skulle öppna sitt så fort jag stängt dörren. Den mysiga vinterstämningen låg över staden. Den speciella stämningen uppstår bara två gånger om året, på julafton och dagen innan. Vi bodde i ett litet hus utanför staden, ungefär en timmes gång bort. Jag tog min cykel och begav mig hemåt. När jag var framme och hoppat av min cykel upptäckte jag något konstigt. Hela huset var nedsläckt. Mamma kunde knappast ha lagt sig för att sova redan, klockan var bara sju. Jag tassade in i huset och skyndade mig ut i vardagsrummet. Jag lade paketet under granen bland de andra. Det var första gången på väldigt länge som vi hade en äkta gran. Vanligtvis hade vi en plastgran men denna gång hade mamma bestämt sig för att vi skulle ha en riktig jul och tydligen kan man inte ha det utan en riktig gran. Nu var paketet lagt på sin plats, då var det bara kvar att hitta mamma. Antagligen låg hon på sin säng och läste någon bok. Fast det vore inte så likt henne eftersom läsa är något hon helst undviker att göra. Men vem vet, under ska ju hända vid jul.

Jag puttade upp hennes sovrumsdörr och möttes av en vidrig stank. Jag tände ljuset och innan jag ens uppfattad vad jag såg började jag skrika. Väggarna var täckta av blodstänk. Överkastet var dränkt i blod och uppe på det låg en kropp, kroppen av min enda familj. Min familj stirrade rakt upp på mig med tom blick. Min familj andades inte. Min familj var död.

Nu kommer då min favoritlåt för tillfället :D Det är en cover så jag tänker lägga upp originalet också. Originalet är gjort utav Pussycatdolls men är inte ens hälften så bra ^^ Självklart pratar jag om "When I grow up", och den ska framföras utav Mayday Parade =D Ärligt talat visste jag inte att denna låten hade så bra text :) Hade inte brytt mig så mycket om den, bara hört den och vetat att den finns. Men nu, wow vilken bra låt! När den framförs av rätt band då ;)

Bästa: Mayday Parade- When I grow up +text

LOOOOVE IT! =D Fart, rock, LOVE! ^^

Och nu till det tråkiga originalet

Pussycat dolls- When I grow Up +text 

Snälla ni måste väl hålla med om att Mayday Parades version är bättre? =D

Jag önskar verkligen att jag var grym på att skriva. Tänk att kunna trollbinda folk med bara ord =D

Jag föredrar att skriva novell liknande saker. Längre berättelser (romaner?) har jag aldrig ork med. Börjat på två, tröttnat på båda efter att ha kommit nästan lika långt.

Tänk att vara fantastisk på att skriva...

Jag vill skicka in mina noveller till tidningar och få dem publicerade där men det lär ju aldrig hända. De har inte tillräcklig hög kvalitet.

Allra helst hade jag velat ge ut en bok. Jag skulle vilja ha ork till att skriva en hel bok och sedan få den publicerad. Den behöver ju inte bli särskilt känd. Att bara så den tryckt vore ju helt sjukt. Jag googlade runt lite idag och hittade några sidor där man kunde skicka in text och få den tryckt till bok. Men då gäller det ju att ha skrivit en bok också ;) Det blir väl dock inte så hög kvalitet på arbetet eftersom man får korrekturläsa den själv, det enda de gör är att trycka den osv.

På den sidan som verkade mest pålitlig var det dock en negativ men förståelig sak. Man behövde inte a något i förväg, de tryckte upp boken i 100 exemplar. Blir inte alla dessa köpta under tre månader (tror jag det var) så får man köpa de resterande själv. Man kunde kolla hur mycket detta skulle gå på. Om boken var en pocket på 200 sidor och man inte fiick sålt något utav dessa 100 exemplaren så skulle man behöva betala omkring 13 000! Det blir ganska dyrt... Chansen är ju inte så stor att böckerna blir sålda, speciellt inte under så kort tid. Man kanske kan lyckas få sålt tio stycken, till familj och vänner typ ;) Men sedan är det ju stopp och då måste man köpa ut dem och försöka sälja på egen hand O.o

Men ändå, det låter ganska stort. Tänk att ha en bok i bokhyllan som man själv skrivit :D

Jag har anmält mig till en sak nu, rättare sagt så anmälde jag mig igår och nu kan jag inte backa ut. Det är väl bra för då hade jag väl velat fram och tillbaka som bara den.

Jag minns inte om jag har skrivit om detta och hur mycket isåfall så berättar nu i vilket fall som helst =) Vår klass gillar inte en utav lärarna som vi har (detta har jag iallafall skrivit om). Klassen har klagat till rektorn. Det blev bestämt att tre elever ska sitta i möte med rektorn och läraren. Vi hade våra tre kandidater och hade pratat inom klassen om vad vi inte gillade hos läraren. Sedan dess gick det någon/några veckor (gick väldigt segt) och nu till slut har det blivit bestämt att mötet ska vara nästa onsdag. Dock hände en liten grej... en utav våra tre kandidater (bitchen) bytte klass. Så det blev bara två kvar.

Jag fick frågan om jag ville vara med i hennes ställe. Blev väldigt kluven. Självklart ville jag säga ifrån, man kan ju inte bara förvänta sig att andra ska ta tag i detta utan vill man ändra så måste man ju vara villig att göra det. Samtidigt blev jag rädd att detta kan påverka ens betyg. Av den uppfattning jag, vi alla, fått om läraren favoritiserar hon folkoch ger betyg efter det. Därför vill man hålla sig väl med henne och inte klaga. Dessa saker gjorde mig väldigt kluven.

Igår efter skolan ringde en utav de två resterande tjejerna mig och ville gärna ha svaret. Då bestämde jag mig. Jag tänkte vara med. Så nu är jag med. Jag tänkte inte bara sitta tyst och rädd och inte göra ett skit som alla andra, jag tänker stå för min sak och säga ifrån!

Jag planerar dock att prata med dessa tjejer lite mer om vad vi ska säga.

Ett litet problem: jag tycker det känns som denna läraren som det handlar om har börjat bättra sig lite... men det finns fortfarande en del saker att klaga på. Men det känns ganska taskigt att klaga om hon försöker bättra/ändrå sig. Jaja detta blir säkert bra ändå ^^ Vill bara inte såra henne samtidigt.

Jag och Deltaco var ju på Harry Potter och dödsrelikerna del 1 igår. Då dök en bekant figur upp på bild. Nämligen den här snubben:

Bill Nighy

Genast kändes han bekant och det tog inte särskilt lång tid att placera honom. Som den här "snubben":

Han är Davy Jones i Pirates of Carribean =D

I Harry Potter spelar han "Rufus Scrimgeour, Minister for magic"

Kul när man känner igen personer =) Fast jobbigt när man inte kan sluta koppla dem till en speciell roll ;)

Jag känner mig ganska blank. Känslolös, känslokall. Går mest bara runt och gör nada (=inget).

Känner mig ganska omotiverad till allting. Vill helst bara ligga i sängen för all framtid. Borde lägga energi på skolan. Orkar inte. Men försöker ändå.

Jag tänker: Nu ska här pluggas, nu ska hör skaffas vänner, nu ska här umgås, nu ska här skaffa ett liv. Men jag har bara ork till att ge upp och gömma mig under täcket för alltid.

Borde börja träna men är totalt omotiverad.

Jag skulle kanske kunna förbättra mitt liv lite om jag hade motivationen till det. Varför saknar jag denna behövande motivationen?

Har ingen lust till något alls. Inte umgås eller något...

Idag såg jag Harry Potter och dödsrelikerna =) Det var premiär ^^

Jag kan väl inte berätta så mycket vad den handlar om, den är ju med i Harry Potter serien. Så antingen får jag berätta allt som hänt i de andra filmerna också eller berätta det som hände i denna och avslöja allt. Jag väljer att inte skriva något om handlingen ;)

Jag kan istället skriva att den var väldigt bra och jag skrattade flera gånger ^^ Harry Potter är helt klart en serie man måste ha sett. Denna film var nummer sju. Den är baserad på J.K Rowlings sju böcker. Den sista boken delas upp i två filmer, detta var del ett av dem. Det innebär att den nu bara är en film kvar som kommer komma ut O.o Snyft....

Om jag var ni så hade jag sett filmen =D

Lite sjukt bara hur gamla alla har blivit ^^ Och Ron såg ut som en knarkare genom halva filmen xD