Igår på bussen hem blev det lite diskussion. En kompis är ihop med en kille, hennes kille är emot homosexuella. Jag kan verkligen inte förstå man kan ha något emot det. Det är kärlek, könet spelar för mig ingen roll. Han sa att han var kristen, skulle det vara någon ursäkt eller vadå? Jag anser att man ska acceptera alla, spelar ingen roll vilket håll de är lagda åt. Skulle gärna skriva ett inlägg om detta men nu var inte detta tanken ^^ Tanken var att jag skulle skriva om pojkvännens killkompis. Jag har nu träffat min första riktiga rasist och jag blev fan chockad. Jag har sett på tv/film mest innan men jag har nog inte helt fattat att det var så seriöst. På han var det nästan så att det lät som någon slags sjukdom, något han inte hade valt utan han bara kände så. Precis som att man är homosexuell ;)

Det blev jävlit mycket diskussion om detta. Om det är något jag hatar så är det rasism. Vad fan ska man tycka sämre om någon för att den är mörkhyad för? Om man nu har så jävla mycket problem med det så är det väl bara att blunda, då märker man att alla är lika på insidan, oavsett färg. Sen att vissa mörkhyade har andra "vanor" beror inte på deras hudfärg utan snarare på deras religion eller uppväxt. Man kan inte dra in alla för att vissa är på ett speciellt sätt.

Denna killen (rasisten) verkar ha blivit det för att han är uppfostrad så, hela familjen avskyr svarta. Det är väldigt, väldigt fel tycker jag. Barn ska inte påverkas av föräldrarna åsikt utan kunna skaffa sina egna. Han hade en systerdotter på sex år, han sa att hon hade råkat höra lite för mycket. En gång när det kommit upp en mörkhyade person på tv:n så hade hon stängt av och gått därifrån. Då tänkte jag ungefär: VAD I HELVETE!? Jag frågade honom om han gillade att han hade något emot mörkhyade eller inte (hoppas ni fattar vad jag menar ^^), han svarade att det hade varit lättare om han inte hade ogillat dem. Men varför i helvete påverkar ni den stackars flickan så hon ska känna på samma sätt då? Ni kanske inte kan ändra era åsikter men ni kan iallafall lägga dem åt sidan, för hennes skull.

Jag frågade honom varför han inte gillade mörkhyade. Han hade inget svar. Han sa att han inte visste varför och han visste att det inte fanns någon logik i det utan att han bara inte gjorde det. Jag tror jag kan ha skällt lite på honom för att vara rasist också. Alla åsikter ska respekteras, så länge de inte kränker någon... rasism kränker folk. Han försökte försvara sig med att det var väl lika illa av mig att hata rasister. Men nej, det tycker inte jag. Rasism är snarare än åsikt, det är något man kan välja, det sitter på insidan. Att vara mörkhyad sitter i huden, det är något man föds med och inte väljer själv eller kan göra något åt. Till det sa han "Jo, man kan bleka sig"  Men för helvete! Jag hade lust att drämma till honom eller något. Bleka sig för att bli ljus? Snacka om att rasister är utseendefixerade. Dessutom betyder inte vit snygg, man kan vara jävligt snygg som mörkhyad. Ingen person förändras väl beroende på vilken hudfärg de har?? Jag frågade han hur det hade blivit om han i framtiden blir kär i en tjej som är mörkhyad, han sa att det aldrig skulle hända.

Dessutom satt en kompis med på bussen som har lite mörka pigment, hennes mamma är mörkhyad. Jag frågade honom om han hade något emot henne (efter hon gått av). Han sa att eftersom hon var vän till hans kompis flickvän så gav han henne en chans. Men annars hade han inte gjort det. Så han gav henne en chans och vorde ha upptäckt att hon är precis som honom, mig och alla andra oavsett vilken hudfärg de har. Eller nej, hon är inte som alla andra, hon är bättre :) Så då fattar inte jag varför han inte kan ge alla en chans. Ge dem den chans de förtjänar.

Folk jag kan säga att jag verkligen hatar är såna som inte accepterar andra. Homosexuallitet, mörkhyade m.m Kan verkligen säga att jag hatar dem och det står jag för. Så om du är rasist och läser detta just nu så skulle jag uppskatta om du lämnade min blogg med en gång. Jag kan inte tvinga dig men jag skulle uppskatta om du gjorde det. För på min blogg döms inte folk efter deras hudfärg.

  Rihanna

 Whitney Houston

 Tyra Banks

 Oprah Winfrey

 Monique Coleman

Jag blir lite trött på mig själv ibland. Det är väl ingen stor grej egentligen men stör mig ändå på det.

Jag kan prata med en person ena dagen och den kanske talar om vad den ska göra för något. T.ex köpa något. Nu senaste grejen var med Deltaco, inget hon har gjort vill jag bara säga innan så att inte hon tror det ^^

I fredags sa hon till mig att hon kanske skulle kolla på en snygg klänning på H&M, hon hade sett den på deras hemsida och hoppades att affären skulle ha den. På lördagen var jag med henne och vi hade kul som vanligt :) Men kom jag ihåg att fråga henne om klänningen fanns? Nej, såklart inte. Det är så typiskt. Det kan ju framstå som om man inte bryr sig, så var det väl inte i detta fallet men det kan vara så någon annan gång.

Måste försöka tänka mer på såna saker. Det är så mycket här i livet man behöver tänka på ^^

Idag var en bra dag =D

Är ju lite intresserad av en kille. På tisdagar kan det hände att vi tar samma buss. Det har hänt nu två gånger i rad. Sist gång blev jag jätte glad för att han gick på, satte sig snätt bakom mig, smsade mig, jag vände mig och vi sa några ord till varandra, när bussen var framme försvann han. Det var ingenting jämfört mot vad som hände idag =D Jag hade i åtanken att han kanske skulle gå på bussen så såg till att ha smink och sånt. Det brukar jag ha men någon dag ibland stoppar jag. Jag försöker att inte hoppas för mycket för han kan ju sluta ta den bussen... Imorse tänkte jag iallafall att jag får väl "fixa mig" strax innan hanshållplats, kolla så håret ser okej ut och såna där saker.

Hade skit bra plan, men försökte som sagt inte hoppas för mycket. Det kunde ju vara så att han inte skulle med bussen och om jag hoppas för mycket leder det ju oftast till besvikelse... Några hållplatser innan den han gick på på förra tisdagen (inte ens i rätt samhälle) så tittar jag ut genom fönstret. Och vem fan får jag se där utanför och inte han. Helvete! Det var jag helt oförberedd på. Jag satt och lekte med en kompis gose-nalle precis då så den kastade jag fort som attan bort till henne. Som tur var vet hon att jag är intresserad av honom ^^ Och plötsligt hade han gått på bussen. Jag hann ju knappt fixa mig nånting, fick lite panik där, jag var ju beredd på att han kanske kunde gå på senare så fick världens chock! Bra att jag fick se honom innan han gick på bussen iallafall ;) Jag satt med Deltaco och en till kompis, vi alla satt och hade två säten var. När den här killen går på bussen fick han syn på att jag satt där (han visste nog redan att jag var på bussen) han stannade vid mitt säte och sa "Hoppa in" (!!!!!!). När jag gjort det så satte han sig bredvid mig (!!!!!!!!!!!!!) (OMG!!!!) (!!!!) (^^). Egentligen blev jag överlycklig men sa något i stil med "Ohmen nu blir de ju jätte trångt med mina grejer", fast inte så seriöst då ^^

Innan han hade gått på bussen hade jag fått ett sms där han frågade vad jag gjorde, jag svarade att jag satt på bussen. Jag frågade också vad han gjorde men hann inte få svar förens han gick på. Jag undrar om han bara ville skriva eller om han smsade för att kolla om jag var på bussen. Och om det var för att kolla om jag var på bussen, hoppades han då att jag var det eller inte?? Han satte sig ju vid mig i bussen, fast det fanns andra platser :) Ganska mycket tankar flyger runt i huvudet just nu. Under bussresan tänkte jag ungefär "SHIT!!!! Klanta dig inte nu..." Jag vet såklart inte om jag klantade mig eller inte, kunde ju inte direkt fråga honom ^^

Deltaco och min andra kompis satte sig brevid varandra, på andra sidan mittgången. Det blev ju lite dead-silence ibland men inte för ofta hoppas jag. Försökte iallafall hålla igång konversationen, trots att den kanske va lite stel imellanåt :/ Men nu ska vi inte tänka på såna smådetaljer ^^ Lyckades prata en del under resan iallafall =D Jag TROR inte jag gjorde någon jätte grej för att skämma ut mig iallafall. Jag vet att man ska vara sig själv men jag satt ändå och tänkte hela tiden "kan jag göra det där? eller är det för töntigt... kan jag säga det där?" 

När vi var framme var jag rädd att han bara skulle sticka iväg som han gjorde förra tisdagen, det skulle verkligen bevisa att jag klantat mig. Men det gjorde han faktiskt inte :D Han var den av oss som kom av bussen först, men när han gjort det stannade han innanför dörrarna typ ^^ Han och Deltaco går på samma skola och har gympa ihop ibland. Jag bestämde mig för att skippa min franska lektion, *missa bussen*, och se på Deltaco gympalektion och hoppas att han skulle vara med. Tyvärr skulle han inte det, han hade ute orientering :( Men vi tre tog iallafall sällskap till gympasalen ^^ Och inte heller då gick han ifrån oss :) Det var först när vi kom fram som han hoppade av hos en kompis (stannade utan att säga hejdå...), men det är väl förståeligt, tänker inte inte haka upp mig på en sån småsak heller ^^ Efter att Deltaco bytt om stod vi+satt i entren där han och kompisar satt. Var lite osäker om man skulle säga hej eller gå fram eller något sånt men bestämde mig iallafall för att låta bli, rädd att bli för klängig. Även om han inte var på gympan jag tittade på, som jag hade hoppats, så är jag nöjd och ångrar inte att jag gick med ^^ Funderar på om jag kanske hinner gå med dit ner varje tisdag, och sen vända till min lektion då ;) Kan ju inte skolka varje tisdag ^^ Men bara de dagarna då han är med bussen, inget illa ment mot Deltaco ;) Hon får väl bara vara glad att han kanske är med ibland ^^

Efter gympan när vi gick genom entren stod han där igen. Kanske borde hälsat där? Jaja... Det dumma är att jag behöver glasögon (som jag inte så ofta använder) så jag kan ju knappt se om en person kollar på mig eller inte ^^ Iallafall så gick vi (Jag, Deltaco+ två trevliga tjejer i hennes klass som är tvillingar) upp mot deras skola. När vi kom upp dit fick jag se hans rygg sitta på en stol lite snabbt innan han försvann, sedan åt jag mat på deras skola. Efter det slöade vi i deras sköna soffa och såg på tv. Vid det här laget hade han gått in i sitt klassrum för länge sen. När vi låg där kom han plötsligt ut och gick förbi och kollade åt vårt håll (Deltaco goes TJA! ^^). Han försvann (ut för att röka? I don't know) Efter ett tag kom han tillbaka och gick till sitt klassrum, också denna gång tror jag han kollade åt vårt håll och log. Men vad vet jag, jag hade ju inga glasögon ;)

Sen gick jag ner till min skola, hade svenska, hade idrott, slutade. Gick med Deltaco till bussen, åkte buss. Ni kan ju gissa vad vi pratade om hela bussresan ;) Vet ni vad vi såg?? En HEL regnbåge =D  (Det kanske var något tecken!! *Beroende*), skit snyggt var det ^^

Jag HOPPAS verkligen att han är med nästa tisdag och alla tisdagar framöver ^^ Men jag måste säga, denna tisdagen blir svår att toppa ;) Nästa tisdag måste vara jääävligt bra för att lyckas med det ^^ Can't wait =D

Idag har jag läst geografi sen jag kom hem, SUCK! Egentligen borde jag göra svenska också men plugglusten försvann verkligen (fast den var aldrig egentligen där) efter att jag suttit ett par timmar med den jäkla geografin -_-

Så vad har jag nu lärt mig? Jo jag vet vad man menar med att ett land är överbefolkat. Vet ni det??

Det är inte att det är trångt med människor som man kanske kan tro. Nej, det är lite annat faktiskt. Om det är trångt med folk i ett land men landet ändå har tillräckligt med resurser för att ta hand om alla så är det inte överbefolkat. Om det däremot bor glest med folk på ett ställe men landets resurser inte räcker, då är det överbefolkat!

Så om vi säger att jag plötsligt får en snilleblixt, jag ska flytta till sydpolen!! Där bor inget folk. Men om jag ensam flyttar dit så finns det ju inte direkt mycket resurser där, right? Resurserna räcker alltså inte till mig. Då är sydpolen med en invånare överbefolkat ^^

Nu har ni, om ni inte redan visste det, lärt er vad som menas med överbefolkning =D

Jag borde ju fan bli lärare ;)

<--- Jag om sju år? ^^

Tjabba ^^

Idag åkte vi (familjen) och hälsade på min storebror. Han bor tillsammans med sin flickvän ungefär en och en halv timmes körning härifrån. Vi hälsade på lite för kort för min smak men jaja, det kunde ju varit värre ^^

När vi var där åkte vi (+dem då) och hälsade på hans flickväns föräldrar. Detta för att min lillasyster skulle få se deras små minihästar, hon gillar hästar :) När vi var där kom nyheten. Flickvännen är gravid igen =) Med andra ord, de ska ha barn =D Om allt går bra. För ett tag sedan så fick de missfall... Detta var såklart väldigt ledsamt för dem men de gav inte upp utan fortsatte försöka, med framgång tydligen. Missfallet bara hände, det var inget som de hade gjort, det var ett naturligt missfall. Så nu håller jag verkligen (och det gör nog alla andra också) tummarna för att allt ska gå bra för dem. Vore väldgt ledsamt om något skulle hända denna gång också... så hålla tummarna gör vi :) Får tänka positivt, hoppas allt går vägen.

Hihi jag ska bli faster ^^

Kolla denna videon =D Det är cover på Aladdin ^^

Deltaco visade mig denna förut idag :) Tyckte ni det var bra? Ni kanske redan hört om detta men ni som inte gjort det kanske får er en chock. Kolla nu denna videon som kommer lite längre ner...

-

-

.

.

.

.

Jävlar säger jag bara! Han kan sjunga bra som både tjej och kille O.o Jag är tjej och hans tjej röst är fan bättre än min, hur fusk är inte det xD Nää men jävligt stor talang har han ju! Nick Pitera är hans namn, Nick Pitera jag diggar dig (Y) ^^

Vet ni vad jag har kommit fram till nu? Jag vet inte riktigt hur man ska beskriva det men de flesta människor är lite deppiga, eller bär på ledsna tankar. Många har varit med om lite allvarliga saker, saker man måste vara stark för.

Idag på facebook chattade jag med en tjej från min nya klass. Hon är rolig, nästan alltid glad och trevlig. När vi chattade kom det fram vad som döljde sig bakom det leendet. Hennes föräldrara hade gjort slut för ett år sedan ungefär. Tre månader efter det så hade mamman blivit tillsammans med en ny kille, och nu ska de flytta ihop. Detta ville inte tjejen. Som tur var hade hon inte hört när föräldrarna skiljdes, men hon fick ju ändå uppleva skiljsmässan. Hennes pappa hade sagt till hennes mamma att han inte var nöjd med vad han åstadkommit i livet och att gifta sig med sin gymnasiekärlek inte var hans stora plan. Sedan hade han sagt att han ville skiljas.

Det måste varit väldigt svårt för denna tjejen. Hon verkade lite ledsen, eller snarare upprörd när hon skrev om det. Hennes föräldrar hade varit tillsammans hela hennes liv (hon är 16år) och så helt plötsligt är de inte det längre. De bor på olika ställen, dejtar nya personer, och de bråkar ibland. Hela hennes värld måste ju fallit samman när detta hände. Mina föräldrar gjorde slut när jag var ett halv år gammal så jag kan bara försöka sätta mig in i hennes situation. Hon tyckte det var jätte jobbigt när folk frågade om hennes föräldrar. Hon har en syster men de pratade inte så mycket om detta. Men de var iallafall hos pappan varannan vecka, och det är ju bra. Nu när mamman skulle flytta ihop med killen så gillade inte alls denna tjejen det. Hon beskrev det att "min mamma ska flytta ihop med sin äckelkille". Det var egentligen inget fel på honom men hon ville inte bo hos honom. På det kan jag lite mer tänka mig in i hennes situation, dock såklart aldrig helt.

En annan tjej i klassen har jag hört att hennes pappa är död. Jag sa "Jag har aldrig hört något om din pappa", då fick jag reda på att han var död... jag vet inte sen hur länge tillbaka eller någonting. Jag hade inte lust att fråga mer om det, ifall det var privat. Jag har också hört att denna tjej inte har hört från sin storasyster på något år och att hon fick reda på att systern var gravid via en gammal lärare. Denna tjejen skulle jag aldrig kunna gissa hade problem hemma. Men väldigt mycket kan gömma sig bakom ett leende.

För ett ganska långt tag sedan pratade jag med en tjej (tror jag skrev ett inlägg om detta långt tillbaka) och jag fick reda på att hon var väldigt, väldigt onöjd med sig själv. Och jag kände igen mig i en hel del hon sa, det kändes konstigt.

Jag har också hört från min mamma att hon inte är nöjd med sitt utseende...och sin vikt. Det är inte så att hon går och klagar på det. Men när vi pratade om något så kom det ut lite snabbt. Och det slog nästan omkull mig. Hon har ju försökt bantat lite så jag kunde ju gissa att hon inte var nöjd med vikten. Men utseendet i allmänhet? Tanken hade inte riktigt slagit mig, att min starka mamma också var mänsklig och missnöjd...

Alla dessa personer som jag nämn (kan fler) har jag sett le. Jag har sett dem skratta, varit glada och jag har trott att allt varit fullständigt okej. Inga problem, inga bekymmer. Tänk vilka hemligheter ett litet leende kan gömma... Det finns inget bättre ställe att gömma saker på än bakom ett litet leende.

Jag orkar inte göra någon lång rolig bloggning just nu. Ska bara sätta mig och se på Buffy The Vampire Slayer och sedan sova. Dagens fritid har inte varit så kul och fri, jag sammanfattar den med ett ord PLUGG!