Bajs...

Jag har ju fått mig en vän i klassen som jag umgås med. Hon är kanske ingen jag skulle umgås med på fritiden, vi båda har väl var sina liv, men i skolan funkar det =) Hon har en kompis på samma skola som vi går på så ibland har vi varit med kompisen på rasterna. Vet inte riktigt vad jag tycker om kompisen. Hon är helt och hållet sig själv, vilket jag gillar. men hon är lite väl överdriven ibland. Och då menar jag överdrivet barnslig. Om JAG tycker någon är barnslig då är den verkligen det. Och om Deltaco tycker att någon är barnslig (vilket hon tycker om henne) så är det verkligen, verkligen illa!! Hon känns lite som en åtta åring ibland nästan.

Men iallafall, det funkar. Vi kan vara med henne på raster, funkar bra för mig. För hon är ändå inte dum. MEN nu har det blivit problem. Kompisen ska nämligen byta klass, till våran klass!!! Fan- är allt jag har att säga.

Vad innebär detta för min del? Det är inte säkert att kompisen jag har i klassen kommer dissa mig helt för att vara med sin riktiga kompis, det tror jag faktiskt inte att hon kommer. Men det kommer ändå bli dem+ mig, inte "vi tre". Eftersom de två är vänner från tidigare kommer de umgås massor. Dessutom byter ju denna tjejen till en ny klass så då känner hon ju ingen och kommer därför hålla sig till den enda som hon känner. I nästan alla uppgifter ska man vara två, bänkarna sitter man två, allting är två! Vilka två kommer det att bli? De två såklart! Jag kommer bli den ensamme... Tillbaka på ruta ett helt enkelt...

Nu har jag då två alternativ alltså: Antingen får jag försöka hålla mig till dessa två ändå. Försöka "komma in i deras vänskap" och nöja mig med att bli ensam och utanför ibland, och såklart inte känna mig helt bekväm...

Andra alternativet: Hitta någon annan i klassen som jag kan umgås med. Detta alternativet kan bli lite svårt. Nu har alla i klassen redan hittat vem de ska umgås med (det hade jag också gjort!), så alla är nästan två och två redan. Eller fler, men de har iallafall redan bildat sina gäng. Och jag vet inte var jag bäst skulle "få plats". Tror att alla tjejer har en kompis redan iallafall. Det finns faktiskt en kille i klassen jag pratat lite med som verkar schysst, han skulle jag kanske kunna hålla mig lite till men jag kan inte se att det blir någon "perfekt vänskap" där, men jag skulle iallafall inte vara ensam. Lite info om honom: Han är egentligen 18 år, så lite äldre än oss andra. Han är utländsk (fråga inte varför jag berättade det). Han är inte direkt "Snygga-poppis-killen". Om man skulle gå efter hans röst skulle man kanske gissa att han är bög (vilket han kanske är, vad vet jag), det kanske var taskigt att uttrycka mig så men jag vet inte hur jag kan förklara det bättre.

Jag tycker det är jätte dumt att den där kompisen troligtvis ska byta till våran klass. Jag började trivas och vänja mig vid så det var, tänkte "det är nog inte så farligt ändå, jag överlever detta". Men nu... fan också... Måste hon komma och sabba allt... Ärligt talat tror jag inte att jag har så stor lust att umgås med henne. Jag började ju gilla så det var... Detta är säkert taskigt av mig att önska men jag kan inte hjälpa vad jag känner: Jag hoppas att hon inte får plats i våran klass. Hon kan få plats i en annan klass, bara inte vår. Det skulle underlätta för mig. Tyvärr tror jag att vi har plats i vår klass... Detta är väl dock inget jag kan påverka. Så det finns bara en sak jag kan göra: Hålla tummarna, vänta och hoppas att det inte går...

VA I HELVETE!?? VA FAN BUFFY??!

Jag satt precis och såg ett buffy the vampire slayer avsnitt, Season 3 episode 18 för att vara exakt. Där finns en stackars kille som ingen bryr sig om. I detta avsnitt försöker han ta självmord och Buffy stoppar honom. Nämner också att denna killen är ganska kort.

   Sen i sista delen i avsnittet pratar Buffy och Giles om vad som hänt. Då säger Buffy denna kommentar! Kolla ifån 1.40, själva kommentaren säger hon på ca 1.50. Kolla här: 

Vad fan... Just i det ögonblicket hatade jag Buffy! Gillar henne men när hon lägger en sån kommentar... Fy faan! Nu blev jag sur!... men jag tänker ändå kolla på nästa avsnitt och älska serien ^^

Men seriöst, detta gjorde mig lite pissed off!

Idag blev jag (inte helt oväntat) sjuk :/

Hade ont i halsen igår i skolan, och på kvällen blev det värre. Såhär skulle min dag ha sett ut idag: Jobba halv 10 till ca halv fem, sen åka till Deltaco och sova över där.

Såhär blev det: Sjuk... Så jag kanske ser på lite Buffy tänkte jag, kanske övar lite på att sminka också. Egentligen borde jag passa på att ta denna dagen till att göra saker (som inte är för ansträngande då). För jag har nämligen fullt upp känns det som hela tiden, troligtvis överdriver jag väl bara. Men det lär väl säkert bli så att jag slappar bort hela denna dagen.

På tal om att slappa så sov jag jääätte länge inatt. La mig ca halv tio, sedan sov jag till då min klocka ringde halv 8 (tänkte ju att jag skulle till jobbet). Jag somnade säkert vid tio, så jag räknade ut att jag sovit i nio och en halv timma! Fan vad skönt! De senaste dagarna/veckorna har nog rekordet legat på 6 eller sju :P Skoldagar somnar jag ca 11 och vaknar ca 5, alltså sover jag ca sex timmar... Alldeles för lite tycker jag. Och de senaste helgerna har det inte blivit mycket sömn heller, jobbat de senaste lördagarna sedan har jag varit med Deltaco och då har det blivit att vi varit uppe länge. Så lång sömn behövs.

Det hade varit ännu skönare om jag fick sovit ut imorse också, menmen, nöjd ändå. Hoppas det blir skön sömn inatt igen ^^

Bara så ni vet så tänker jag vara frisk på måndag, för då är det dags för skolan och jag tänker inte missa något ^^

Jag har fått ett litet nytt beronde nu, ett lite konstigt kanske ;)

Vi håller på med kartakunskap i skolan. VI ska kunna alla europas länder och deras huvudstäder. Än så länge går det väldigt bra för mig :) Hoppas bara att jag inte får hjärnsläpp på provet som är på Fredag ^^

Eftersom vi har datorer så utnyttjar vi dem till att öva på. Vi i klassen har laddat ner ett program som heter Seterra. Där kan man öva kartkunskap på hela världen. Man kan välja vad man vill öva på, t.ex europas länder, alla världsdelar, asiens länder, sveriges landskap m.m Finns enormt mycket ^^ Så där sitter vi i klassen och övar städer+länder. Det går på tid och man ska få så många procents rätt som möjligt. Innan gick det sämre för mig men nu får jag 100%, så nu är det bara tiden jag tävlar mot. Så alla sitter och jämför tiden de får med varandras :) Jag sitter och jämför med min kompis som sitter bredvid mig. Vi är ganska jämna så det är kul =) Ibland är hon bättre och ibland är jag ^^

Just nu ser mitt highscore ut såhär:

Länder: 0.48min

Huvudstäder: 0.55min

Och det är då 100% på båda. Jag har gjort andra grejer också men orkar inte lägga upp resultatet på dem ^^

Kompisens rekord är detta:

Länder: 0.46

Städer: 0.57

Jag har blivit pytte lite beroende av spelet :D Sitter med det på bussen någon gång ibland, måste slå highscoren ;)

Det är lätt att min blir beroende av spel ;) Även såna här kunskapsspel ^^

TjA! Nu tänkte jag lägga upp en liten grej som jag skrev i förrgår. Den har lite historia bakom sig faktiskt. Detta är nämligen Deltacos läxa :) Hehe nää det är det inte, eller jo, på skämt är det, jag ska förklara.

Deltaco ska skriva en novell i skolan och då blev jag sugen på att skriva. Först skämtade vi och sa att jag skulle skriva den åt henne. Sedan sa jag att jag skulle låtsas att det var min skol uppgift. Sedan blev det helt enkelt såhär: Jag låtsades att det var en beställning av Deltaco, som var hennes uppgift. Det skulle vara en novell och hon fick bestämma vad den skulle handla om. Vampyrer. Hennes historia: Vampyr och människa är kära, men får inte vara det för tjejen (människans) pappa. Vampyr killen ska förvandla henne. Novellen skulle vara i jag-form (första person) ifrån killens synvinkel. Tror att det var ungefär detta hon sa. Blev inte riktigt såhär när jag skrev dock ^^ Ni kan ju se själva hur det blev ;) Jag skrev en till novell som utgår lite ifrån samma personer men med lite annan handling, denna likare Deltacos önskan tror jag. Den kommer troligtvis jag att lägga upp någon annan gång.

Jaja, nog tjatat. Nu kommer novellen. P.s vet inte ens om det är en novell egentligen ;)

Att älskas för alltid

Steg närmade sig. Det var hon, jag visste att det var hon. Jag vände mig om och gick djupare in i gränden. En blinkande lyktstolpe var allt som lyste upp i den kalla natten. Jag backade så att jag stod endast någon decimeter ifrån tegelväggen. Hennes fotsteg saktades ner och jag kunde urskilja en skugga som trädde fram ur mörkret. Plötsligt stod hon där, Josefin. Hon hade bett mig att vi skulle träffas men jag hade misstänkt att hon skulle backa ur. Detta var inget beslut man tog på fem minuter. Hon höjde sin blick och våra blickar möttes. Hon hade fortfarande chansen att vända och springa därifrån. Det gjorde hon inte, istället log hon mot mig och gick närmare. Jag lämnade tegelväggen och mötte henne. Hennes leende var kvar och fick mig att känna trygghet. Hela hon utstrålade trygghet, inte nervositet som jag hade trott.

”Är du säker att detta är vad du vill?” Jag strök en lock från hennes ansikte och försökte betrakta ifall det hade blivit någon förändring i henne uttryck. Fortfarande trygghet.

”Jag har aldrig varit mer säker.” Hennes ögon tindrade av lycka. Jag kunde inte förstå hur hon kunde vara lycklig i denna stund. Hon skulle strax ge upp sin själ och allt hon kämpat för.

”Om du gör detta så finns det ingen återvändo. Du kommer att leva med denna börda för alltid. Det går inte att ångra sig…” Jag kände hur osäkerheten välde upp i mig.

”… Jag vill vara med dig, för alltid. Priset är obetydligt” Hon avbröt mig och hennes ansiktsuttryck var fortfarande detsamma. Jag ville vara med henne för alltid. Frågan var bara, var jag villig att låta henne betala detta pris? Var jag villig att låta henne ge upp sitt liv. Jag var tvungen att visa henne en sista gång vad hon skulle bli om detta var hennes beslut. Jag var tvungen att visa henne vilket monster hon skulle bli. Jag stirrade in i hennes blick med tomma ögon. Jag kände hur mitt rätta jag tog form. Min hud bleknade, mina ögon mörknade och mina tänder växte. De växte fram till de huggtänder de skulle bli. Nu först såg jag förändring i hennes uttryck, hennes blick spärrades upp på mig. Hon hade sett mig såhär förut, men hon skulle troligtvis aldrig vänja sig vid det. Detta räckte inte, jag var tvungen att visa henne ännu tydligare vad jag var. Jag tog ett fast grepp runt hennes överarmar, lyfte upp henne och tryckte upp henne mot väggen. Jag tog inte i med min fulla kraft, det hade krossat henne, men jag tog i tillräckligt. Jag såg smärta utspela sig i hennes ansikte. Nu utstrålade hon en ny känsla, rädsla, fruktan, hjälplöshet. Det var rätt känsla. Nu såg hon vad jag verkligen var. Hennes blick sökte över mitt ansikte, väntade och hoppades på att jag skulle lossa mitt grepp om henne och be om ursäkt. När jag inte gjorde detta utan bara tajtade mitt grepp såg jag hur rädslan växte ytterliggare i henne. Detta var bra. Egentligen inte, inte för min del. För min del skulle jag bara ha förvandlat henne så vi kunde ha levt ihop i alla våra dagar. Det hade varit enkelt, men för hennes del behövde jag göra detta. Jag behövde visa henne den negativa sidan. Nu hade jag gjort det, och hon hade blivit rädd, hon skulle backa ur och jag tänkte inte stoppa henne. Jag älskade henne tillräckligt för att ge henne valet, valet att fortsätta ett vanligt liv. Hon vred sig ur mitt grepp och stirrade på mig en stund. Hennes rädsla övergick till undran. Hon fortsatte söka mitt ansikte. Sedan satte hon sina läppar mot mina och kysste mig, trots mina huggtänder. Okej, jag erkänner, detta var inte vad jag hade väntat mig. Jag hade vetat att hon hade älskat mig, men inte såhär mycket. Hon hade valt. Nu kunde jag inte göra annat än att hjälpa henne uppfylla sitt val. Hon mumlade något mellan sina läppar, ”Jag vill vara med dig för evigt”. Jag drog henne ifrån mig.

”Är du säker på detta? För evigt är inte bara en vecka, det är verkligen för evigt. Om du gör detta val så kommer du inte att kunna ångra dig. Jag vill verkligen inte se dig kasta bort ditt liv. Det är helt och hållet ditt val men jag skulle starkt rekommendera att…” Hon satte ett finger mot mina läppar och hyschade mig. Hennes leende var tillbaka nu.

”Jonas, slappna av. Jag vet jag vill och jag vet vad jag känner. Inget kan få mig att ändra mitt beslut. Jag älskar dig och vill tillbringa så många livstider som möjligt med dig. Jag vill att du förvandlar mig.” Hon hade alltså bestämt sig. Nu var det min tur att trycka henne mot mig och kyssa henne. Det var dags. Jag strök undan hennes hår och satte mina läppar mot hennes nacke. Jag frågade henne en sista gång om detta verkligen var vad hon ville och hon försäkrade mig att det var det. Jag blottade mina tänder och startade förvandlingen.   

Misstänkte lite att det skulle bli såhär och det blev det.

Vi har ju fått datorer i skolan, vilket jag är väldigt glad för, vill inte bli av med dem. Men nackdelarna har redan kommit. Vi får inte lämna dem i skolan utan måste ha med dem hem varje dag. Och de väger! Ska man ha dataväska med data+skolböcker+annat viktigt så blir det gaanska tungt. På raster måste vi också bära med dem, så man kommer få väldigt ont i axlarna. Bara runt på en data och annan skit hela dagen lång. Ibland har man ju gympapåse också, PUST säger jag bara :P

Den är också lite seg att starta ibland tycker jag. Men detta har inte blivit så jätte stort problem än. Men detta kan göra att man inte orkar starta den hela tiden.

Konsentrationen är den inte särskillt bra för heller. Halva klassen sitter på facebook och annat när de egentligen borde lyssna. Tycker lite synd om lärarna. Jag vet (såklart) att facebook och annat inte borde vara uppe på lektions tid, det är väldigt dumt, ändå kan jag inte låta bli.

Det är ju lite nackdelar. Att bära med den är en ganska stor. Men samtidigt, det är värt det... tror jag ^^

This is the one:

 Dell Vostro 3300

Det finns två kändisar som jag faktiskt har lite svårt att se skillnad på. Eller rättare sagt, det fanns. Nu är en utav dem död. Ibland när jag ser någon utav dessa på kort så kan jag ha lite svårt för att avgöra vem det är. Om man ställer upp ett kort vardera på dem så blir det väl lite lättare. Personerna jag pratar om är Patrick Swayze och David Hasselhoff.

Patrick Swayze:

David Hasselhoff:

Egentligen kanske de inte är så jääätte lika men jag har lite svårt att avgöra vem det är ibland. Har lättare för att känna igen Patrick än David tror jag. Så vilka är nu dessa snubbar?

Patrick har spelat med i kända filmer, så som: Dirty Dancing och Ghost. Han har nu avlidigt i cancer :(

David spelade med i Baywatch. Han har också suttit med i juryn för "America's got talent".

   Dessa personer har gjort andra saker också men det var detta som jag valde ut att det var värt att nämna.

Lite lika tycker jag allt att de är :P I vissa drag ^^